drinkingstraw

Jag tror på andar

Folk har ju sett andar, alltså flera miljoner människor i hela världen. Vi vet inte om det är sant, men varför ljuga? Och det finns ju medium man kan ringa hem, dom kommer och pratar med andarna, och ta reda på vad dom heter och hela köret. Jag tror verkligen på det här med andar. Visst det finns säkert grymt många som bara låtsas se, och kunna prata med andar för pengarnas skull. Men jag tror på det.

-

Jag tror inte på liv efter döden

Efter döden tror jag att man bara slutar existera. Jag tror att det finns andar, men ändå inte liv efter döden. Jag tror att döden är som en evig sömn, fast man andas inte.

-

Jag tror de inte på himlen, för himlen är orättvis

För tillex. om du skulle gifta dig med en kille när du är 20, ni får barn och är jätte lyckliga. Oså poff dör han en dag. Du sörjer ett tag, sen träffar en ny och gifter dig med honom. Så poff dör han oxå. Efter några år dör du. Väl i himlen, vad gör du?  Vem av dom väljer du att dela din evighet med? Det blir orättvist mot den ena.

-

Jag tror på skyddsänglar.

Jag tror på kärlek och hat.

Jag tror inte på mumier,

monster och påskharen.

Jag tror liite på tomten,

han har kanske funnits nån gång.

det finns i allt.

Vart vi än går och är,

så finns det kärlek.

Kärlek kan vara en kemi mellan 2 personer.

Kärlek kan vara vänskap.

Kärlek kan finnas i saker.

Som sagt, det finns överallt

Kärlek är guds mästervärk.

Det är kärlek för mig.

Jag har en massa vänner som är helt underbara.

Jag vet inte vem av dom som är bäst, för alla är det.

Men jag har några riktigt nära vänner,

Sandra karlsson, bästavän sen 12 år tillbaks.

Matilda Björk, CPCPCP och jag älskar't.

Cecilia Gustavsson, så lik mig på många sätt.

Andreas Sandberg, wannabethai.

Amanda Andersson, helt sjuk humor.

-

Jag älskar er!

Så vad hade jag på mig idag?

Ett par lila mjukisar från Cubus

En vit tröja från Sense

ser helt fuck' up ut men ah.

Ja helt ärligt så blev man ju kär stupi kvarten när man gick på mellanstadiet.

Man "gifte" sig och pussade varandra i smyg.

Sen tog det ju så klart slut efter 2-3 dagar och man blev döds kär i en annan.

SÅ jag antar att det inte räknas in.

Ja, min första RIKTIGA kärlek var Andreas

Det va riktig sommarkärlek det här.

Jag är född 1996-11-13, don't judge.

Jag är 1.70 cm, väger 49-52 kg och har 38-39 i skostorlek.

Jag har bruna ögon, mörkbrunt hår (ljusbrunt igentligen)

Jag har piercing i överläppen, öronen, tungan och industrial.

Har bott i kumla hela mitt liv, i samma jävla röda hus.

Jag har väldigt lätt för att umgås med både tjejer & killar, är oxå vädigt prat glad av mig.

Det är mångamångamånga som ser mig som någon dryg och bitchig person.

Men mina vänner vet att jag är hur sprallig och glad som helst, om jag inte är hemma.

Mina vänner är nånting jag verkligen värnar om, jag kommer aldrig mer ta en kille före mina vänner,

det slutar bara med att man inte har några vänner kvar.

Som sagt, man lär av sina misstag.

Min personlighet, eller hela jag som person blir väldigt lätt irriterad, konstant.

Jag kan inte hjälpa det, dom håller på och gör en adhd undersökning för tillfället, om ni ville veta.

Något av det bästa jag vet är choklad, cola, skor och väskor.

OCH JAG ÄLSKAR ATT KRAMAS, det är nånting jag är beroende av, kramar.

Jag måste ha kramar, ofta. Flera gånger om dagen, i just love it!

Har väldigt svårt att ta kritik, om någon klagar, rättar mig, säger att jag har fel,

jag blir helt cpeskadad. Jag kan INTE ta minsta lilla kritik.

Och jag kan inte ta att folk inte tycker om mig heller.

Då mår jag så himla dåligt, och kan göra det länge.

Finns inte mycke mer jag kommer på om lilla mig just nu, men nu vet ni lite.